Kan ju inte avsluta så tungsint!
Den märkliga treenigheten april 17, 2010
Jag hade sprungit Tiomila. Jag var jätteglad. Jag kan ju knappt orientera ens! Vi skulle ha stannat kvar och hejat på herrlaget, men Maria kände sig dålig och vi beslöt oss för att åka hem redan på lördag kväll.
I samma veva hade Röyksopp släppt sitt nya album Junior. Som nybliven Spotifyinnehavare kunde jag götta mig åt de fantastiska låtarna varenda dag.
Det var söndag förmiddag och jag satt i mitt vardagsrum. Röyksopp. Solen sken in genom fönstren. Då ringde lillasyster.
I efterhand kan jag knappt minnas vad hon sa. Hon skrek och grät om vart annat, men jag höll mig lugn. Hon pratade om ambulanser och ett brev. Hon satt med pappa bredvid sig hemma i Stockholm. Emil hade varit ensam hemma hela helgen. Jag tänkte att det är ingen fara på taket. Han har väl passat på att ha fest. Festen har uppenbarligen gått överstyr, men de tar hand om varandra. Om någon hamnat på sjukhus så kommer allt att bli bra till slut.
Sedan ringde vi varandra kors och tvärs och hit och dit. Vi fick inte tag i Emil. Sarah grät och mamma var förtvivlad. De trodde att han var död men jag tänkte att det är klart att han inte är död! Han är min lillebror, han är inte död! Och ingen visste någonting. Jag förstod inte vad pratet om brev och ambulanser kommit ifrån, och ingen människa kunde säga var Emil var. Kanske tog det två timmar av hysteriska samtal och hysterisk väntan, kanske tre. Då ringde mamma. Emil låg på bårhuset.
Emil låg på bårhuset. På bårhuset låg han och där ligger man bara om man är död. Det var söndag förmiddag och Emil hade varit död ända sedan lördag kväll. Det skulle ta ett tag innan vi fick veta det som gick att få veta. Att han hade hängt sig. Hemma, ensam. Att hans bästa vän hade hittat honom. Att grannen hade sett ambulansen, gått hem och hittat en lapp på köksbordet där det stod att det finns ett brev på andra våning. Alltihop var bara ett töcken. Så obeskrivligt sorgligt, så obeskrivligt overkligt.
Jag kan inte lyssna på Röyksopp. Den förlamande sorgen kommer tillbaka och biter sig fast i mitt hjärta och mitt bröst. Och jag var trött efter tävlingen. Emil, Tiomila, Röyksopp. Jag kan inte tänka på någon av dem utan att också tänka på de andra två och jag kommer att tänka på den här märkliga treenigheten så länge jag lever.
Nu får det vara nog april 11, 2010
Det här blir ju bara tramsigare och tramsigare. Här blir inte mycket vettigare sagt än vad man kan få till i sin statusrad på facebook. Och då kan jag lika gärna hålla mig till det.
Jag kommer att göra ett inlägg till, om en knapp vecka. Sedan får det vara nog. (Brasklapp: åtminstone för en tid.)
Det här är Emil april 23, 2009
Han tyckte om South Park, alldeles för hård hårdrock och att gosa med katterna. På nyårsafton åt han och jag fiskpinnar med ketchup som ni kanske minns. Jag skulle önska att vi kunde göra det även i år, men det blir det ingenting med.
Äppelpaj oktober 11, 2008
Tråkigt: sitta på bänken och se sitt lag förlora 
Roligt: baka äppelpaj på pallade äpplen 
Tjuvstart april 29, 2008
Redan idag har jag dragit igång med en liten, liten detalj. Nu är det pålägg à la Wingårdsgatan som gäller, nämligen avocado. Bort med bordsmargarinet! Ut med det onda!
I ugnen ligger nu också ett antal äppelskivor i väntan på att bli helt uttorkade. (Tydligen blir man av med en del c-vitamin bl.a. om man torkar dem i ugnen, men jag kör på 25 grader och hoppas att det duger.) De ska jag använda i min egengjorda müsli som snart ska stå färdig. Under tiden kan jag ge er ett mycket bra webbsidestips: www.nlife.se . Där finns hur många hälsosamma recept som helst, enkelt kategoriserade och enkelt utförda (verkar det som i alla fall…). Och det passar ju mig perfekt eftersom jag har tummen incementerad i näven när det gäller matlagning!
Är annars inne på min allra sista snusdosa och ser fram emot en valborgsmässoafton som eventuellt kommer att innehålla lite fuldryck och lite fulmat 
Och till sist måste jag bara säga att jag lider så med Kopparberg/Gbg. Tappa bara inte hoppet brudar!
Jag har tur april 27, 2008
Angående det lilla projektet som jag berättat om kan jag bara konstatera att jag har tur i fråga om förberedelserna! Eftersom jag är ledig de fyra första dagarna så kommer jag att ha gott om tid att komma på och tillreda maträtter som jag sedan kan ta med till jobbet. Alltså i dagsläget är min receptrepertoar inte så jätteutbyggd… Dessutom visade det sig att det förra ICA Buffé-numret hade eko/klimat-smart-tema, så nu sitter jag och lusläser alla sidor uppifrån och ner!
Visste ni t.ex. att om alla svenskar en gång i veckan byter ut en växthusodlad tomat mot en morot, sparar det lika mycket energi som det går åt att värma 13 600 villor under ett år. Eller att musselätande har en mycket gynnsam effekt på miljön. Musslorna filtrerar vattnet de lever i och gör således övergödda vatten renare! Musselodlingar = bra!
Annika Greder Duncan april 27, 2008
Jag älskar Radiosporten i allmänhet och Annika Greder Duncan i synnerhet. Hon är påläst, rolig, kaxig och cool på ett perfekt mixat sätt. När hon t.ex. intervjuade Sebastian Rajalakso efter att han gjort sitt fjärde mål på lika många matcher ställde hon frågor i stil med ”Men Halmstad är ju bra, har du ingen respekt liksom?” eller ”Du har ju med dig Martin Andersson från Enköping får han vara tolk åt dig nu i den stora staden Stockholm då eller?”. Kan inte fröken Duncan få ensamrätt på att intervjua Zlatan när han är hemma i Sverige istället för de där fjantiga ungtupparna som i sin I´m-not-worthy-iver bara gör honom irriterad!
Projekt Hälsa – Så funkar det! april 23, 2008
Jag har pratat lite löst med vänner och bekanta om mitt kommande projekt och vilket gensvar det blivit! På jobbet har jag t.ex. fått mängder med tips på maträtter och recept. Häromdagen berättade jag om planerna för min väninna och lagkamrat Maria Fors, som blev lite sugen på att haka på. Döm om min förvåning när hon dagen efter kom och berättade att de är flera stycken på hennes jobb som också vill vara med!
Från början hade jag tänkt att göra två undantag när det gäller att bara stoppa i mig hälsosamma produkter. Jag tänkte bibehålla mina värsta laster nämligen kaffe och snus. Efter ett par dagars vidare funderingar beslutade jag mig för att skippa även de. Jag och Maria hade en diskussion om just kaffet, som hon tycker att man med gott samvete kan fortsätta att dricka, men med måtta. Och visst, nolltolernas blir svårt att uppnå. Det skulle jag ändå inte klara, och jag har helt enkelt för dålig kunskap för att helt och hållet kunna garantera att jag inte får i mig något litet transfett här eller något besprutningsgift där. Och skulle jag bli hembjuden på kalas hos t.ex. mormor så har jag bara inte mage att inte ta en endaste kaka!
Men, jag ser verkligen fram emot 31 dagar utan godis, chips, mjölkchoklad, pommes frites, jobbets halvfabrikatsmatsedel, allt ont vitt, zero-läsk och så kaffet och snuset för all del
Jag är i uppstarten att hitta bra webbsidor i ämnet, men för en stunds sedan hittade jag i alla fall den här: www.e-health.se . Den verkar bra!
Projekt Hälsa april 23, 2008
Jag har gått och grubblat ett tag, kring det här med hälsa. De senaste åren har ju kostdebatten ägnat sig åt GI, Atkins och allehanda gå-ner-i-vikt-metoder. Nu känns det som om man ändrat fokus litegrann och istället poängterar hälsobegreppet i fråga om kostrådgivning. Vi ska äta en viss sorts produkter för att må bra, hålla oss friska och bli rena från gifter. Det här med att enbart tänka på kalorier och hur tjocka/smala vi blir av det vi stoppar i oss har halkat ner ett snäpp på födo-prioriteringslistan. Det tycker jag är sunt! En annan aspekt av det hela är att miljön automatiskt hamnar i fokus. Om vi vill äta mat som inte är besprutad eller manipulerad så tvingar vi oss själva att ta reda på var maten kommer ifrån, hur den tagits fram och hur den transporterats till butiken.
Som gammal konditionsidrottare har jag mest funderat på fördelningen kolhydrater/fett/protein när det gäller mitt matintag. Det där känns ju nu både torftigt och förlegat. Istället för att välja mellan ris och spaghetti borde jag välja mellan t.ex. fullkornspasta och quinoa.
Hur som helst, min medvetenhet om hur mat och dryck påverkar hälsan fick sig en ordentlig kick när vi i fotbollslaget fick en föreläsning i ämnet för en tid sedan. Hälsocoachen Karin Haglund berättade bl.a. om att våra kroppar strävar efter att upprätthålla en viss pH-balans. Mycket av den skräpmat vi stoppar i oss surar ner kroppen, som därmed tvingas ödsla energi på att ordna upp balansen igen. Med oss hem fick vi också varsin lista med exempel på god respektive ond mat och dryck.
Nu har jag alltså bestämt mig för att genomföra ett litet projekt. Jag ska under en månads tid – i maj – enbart stoppa i mig sådant som är gott för min hälsa! Syftena är två: jag vill bli renare och må bättre och jag vill bli mer ekosmart när det gäller matinköp. De jag talat med om detta undrar för det mesta om jag planerar att gå ner i vikt, men det bryr jag mig faktiskt inte så mycket om. Jag tror i det fallet på Sara DL:s tes om att var och en har en trivselfigur, och den är som den är. Vill man ändra den krävs ett enormt späkande, och det är ju bara tråkigt!
